Ett erkännande gör hela skillnaden. Och att Polisen är en myndighet. Datainspektionen riktar idag skarp kritik mot Polisen för det hemliga så kallade kvinnoregistret som Sveriges Radios Ekot avslöjade förra året. Men CSG gick fria från ansvar för sitt register över klottrare. Varför?
Likheterna är slående. En maktutövande organisation, Polisen/CSG, har efter eget godtycke skapat otillåtna register över människor. Polisen har fört register över romer och våldsutsatta kvinnor, CSG har registrerat misstänkta klottrare. Men medan regeringen nu säger ifrån på skarpen till Polisen kan CSG fortsätta som förut.
Tre personer, av hundratals, som registrerats av CSG som klottrare.
Efter att jag hade avslöjat CSG:s register i Grip till varje pris rasade kommentarer och meddelanden in. Gripna kunde vittna om att de också hade fotograferats och ville veta om de fanns med i registret. Jag har inte rätt att ge alla svar, det vore en otillåten användning av registret, bara det fåtal jag intervjuade om deras förekomst i registret.
CSG:s register innehåller minst omkring 700 fotografier på personer som företaget misstänker för klotterbrott, de flesta till följd av gripanden på uppdrag av SL. Det består av porträttfotografier som lagras på USB-minnen, där filerna är namngivna med saker som personens tag, crew, tunnelbanestation där de bor, i vissa fall familjeförhållanden. Hanteringen är olaglig. En del bilder är avfotograferade pappersfoton som antyder att det även finns ett pappersregister där namn, fullständig hemadress och personnummer anges.
Fallet är solklart ur ett journalistiskt perspektiv. Jag har tillgång till två av varandra oberoende registerkopior som bevisligen kommer från CSG. Registreringen är olaglig. Men företagets företrädare går fria.
Tillsynsmyndighet är Datainspektionen. De avskrev anklagelserna mot företaget. Så här gick det till: Efter brevkorrespondens där CSG fick svara på påståenden om ett register som de nekade till genomfördes en ”inspektion” på plats. Den gick ut på att personer intervjuades, som nekade till att ett register existerar. De visade också hur CSG officiellt arbetar med datorer.
Ytterligare tre personer som regisrerats av CSG som klottrare.
Det är olagligt att ljuga för Datainspektionen, men det är mycket svårt att avslöjas med en sådan lögn. Att erkänna ett register är å andra sidan straffbart. Inspektionen skulle kunna översättas till att CSG:s företrädare fick frågan om de ville sitta i fängelse för brott mot personuppgiftslagen. När de svarade ”nej” så slapp de. Slut på historien.
Men kränkningen mot de drabbade fortgår.
Läs hela historien om registret i den förlängda upplagan av Grip till varje pris som e-bok. Registret förklaras också i den här filmen.